ETT RUM FÖR ALLA SORTERS UTTRYCK OCH EXPERIMENT !

"KONSTNÄRSRESERVAT"

(Fd Galleri 44 i Mellby) Öppet enligt överenskommelse !


Anette Sjölander - konstnär - Årets kulturstipendium i Lidköping 2016.
Motivering:
"Anette Sjölander, upprätthåller RUM44 i Mellby för konstnärliga experiment och laborationer. Hit kommer både nationella och internationella konstnärer, utställare och konstintresserade. Ett eget rum "A room of one´s own" (Virginia Wolf) möjliggör skapande. Genom att tillhandahålla ett fysiskt rum där kunskapsinhämtning, utställningar konstlaborationer och möten mellan människor sker; erbjuder och möjliggör Anette Sjölander på sitt djupt humanistiska och tillåtande sätt, konst att existera även på landsbygden."

http://mellbystommen.se/index.html
(Anette Sjölanders hemsida)



onsdag 21 augusti 2019

Johan Suneson - Skulpturer i bröd och grenar - performance och utställning - 5-6 - och 12-13 oktober 2019





Performance i skogen ....Lördagen 5 oktober från kl. 9.00.......... till Söndag 6 oktober kl. 9.00.

 Vernissage på söndag 6 oktober kl. 13.00-15.00 i RUM44....då Johan också finns på plats.

Öppet även lördag 12 oktober och söndag 13 oktober mellan kl. 13-15......på RUM44 

(dock är inte Johan här då) 



"Jag heter Johan Suneson och ska göra en   performance i skogen och en utställning på 
RUM44 i Mellby utanför Lidköping.

2016 deltog jag  i ”Skogsliv - Mellby fria kultur kommun”, med ett platsspecifikt performance i samarbete med Leif Skoog, 
Från A till B och tillbaka igen, och med en brödskulptur byggd på sly med hjälp av snören, libanesiskt platt bröd och färg. 
Skulpturen föreställde ett tvekönat skogsrå och var inspirerat av sångaren Conchita Wurst, från schlagerfestivalen 2014.

 På skogsliv lärde jag känna Anette Sjölander och blev senare inbjuden att ställa ut på RUM44 och även göra ett performance i Mellbyskogen (bakom Mellby bygdegård).

Mitt performance kommer att pågå i ett dygn i skogen.
 Jag kommer att återigen skulptera i bröd med levande växter som armering.
 Skulpturerna kommer vara ätbara och jag hoppas locka djur att äta och på så sätt bidra till skulpturernas uttryck. 
Min förhoppning är att djur och andra naturfenomen ska verka additivt eller subtraktivt på min modellering, så att skulpturerna formas i dialog med naturen.

Processen ska jag filma med en Go-Pro kamera och kommer sedan att visas som dokumentation på galleriet, tillsammans med en svit akvareller som jag ska måla på förmiddagen den 6 oktober och visa på utställningen som öppnar klockan 13 samma dag.

Utställningen kommer även vara  öppen 12-13 oktober.

 Platsen med brödskulpturerna är öppen dygnet runt, året runt, med förbehåll för yttre och inre påverkan.

Välkomna !"

Kontaktuppgifter :
Johan Suneson 073-938 88 81
http://www.johansuneson.com/ 

Plats för performance: 
Mellbyskogen bakom Mellby bygdegård ....ca 150 m in i skogen (vid "bordet") eller så kan man gå från RUM44 genom skogen ....ca 850 m.


https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/evenemang/skulpturer-av-brod-och-grenar---perfomance--o-utstallning---johan-suneson----rum44-i-mellby/?site=12





akvarell - Johan Suneson


teckning - Johan Suneson



 Mellbyskogen
                                             Lördagens performance i skogen








                                     



  söndag - vernissage i RUM44








Lördag o söndag andra helgen













På natten ....


I måleritraditionen är ett råd som blivit en vana, att backa bak och se sin målning på ett längre avstånd. Nu var det mina handlingar som jag behövde backa ifrån och se på avstånd. Kanske denna text är en sådan backning. En blick utifrån på mig själv." /Johan Suneson


Tack Johan Suneson för du ville komma hit igen och fortsätta experimentera med dina brödskulpturer o dela med dig av dina tankar.... som jag nu delar vidare....på återseende....
Ps....utställningen finns kvar i RUM44 t.o.m onsdag denna vecka......hälsningar från Anette

"I ett dygn byggde jag arkitektoniska former i bröd med en armering av levande grenar. En bit ifrån skulpturen gjorde jag ett gömsle av ett tält och en pressening. Jag hade med mig ett stort papermachie huvud som jag ibland hade på mig och ibland använde för att simulera en lägerplats. Huvudet var alltså uppbyggt av kartong, hönsnät, tidningspapper och med ett kartongrör som löpte från en punkt mellan hjässan och nacken och vertikalt nedåt.
Jag skulpterandet i ätbara och nedbrytbara material i dialog med naturen. Jag hoppades att djur skulle komma fram och äta från mina skulpturer. Från mitt gömsle skulle jag fotografera djuren. Det stora huvudet och filtar stoppade med granris låg bredvid skulpturen för att simulera ett läger.
Torra granar låg strödda på marken. Jag bröt av topparna och körde ner dem upp och ned i marken. Grenar och granruskor fixerade jag till en form- ett höghus. Brödet som jag modellerade med var platt libanesiskt bröd. Brödet smorde jag med lim hoprört av mjöl och vatten.
Brödet hade en varm ton och gräddningen hade skapat mjuka fördrivningar, mellan den ljust varmt vitt och något mörkare brunt.
När jag arbetade med att förverkliga min installation i det dygnslånga performance, hann jag tänka mycket på mig själv. Eftersom mitt handlande var materialet som mitt konstverk gjordes av fick jag reflektera över hur det uppfattades utifrån. I måleritraditionen är ett råd som blivit en vana, att backa bak och se sin målning på ett längre avstånd. Nu var det mina handlingar som jag behövde backa ifrån och se på avstånd. Kanske denna text är en sådan backning. En blick utifrån på mig själv.
Skogen och naturen blir i mitt verk till en projektionsyta. Jag leker expedition. I bakhuvudet finns den romantiska föreställningen om naturexpeditionerna. En kan tänka på upptäcktsresande som ger sig långt bort, men också på Kalle Ankas fågelexpedition: ”Kom tillbaka din bofink”.
Att gå i dialog med naturen, sker utifrån en mängd föreställningar, som inte alltid är grundade i kunskap. Bilder och förväntningar styr hur jag adresserar naturen. Jag pratar med naturen, men pratar naturen med mig? Pratar vi förbi varandra? Många gånger kände jag min oförmåga. Jag kände mig ofunktionell när brödet gled ner från grenarna som var skulpturens armering. När jag var mörkrädd eller när jag var uppe och kissade. Hela tiden kom jag på hur jag borde gjort i stället. När jag letade efter mina skor eller en varm tröja i det mörka tältet, kände jag mig som en grävling som bökar runt.
När ljuset kom och mitt performance var över rullade jag ut akvarellpapper på marken och målade med penslar som jag tejpat fast på grenar. Andra tankar kom in i mitt huvud: Jag tänkte på hur jag skulle balansera alla detaljer jag såg så att jag skulle få en helhet. Jag kisade och bestämde vad som var mörkast och ljusast och hur temperaturen i färgtonerna skilde sig från varandra. Tallstammarna skiftade i varma nästan orangea toner. Marken var svår. Brunröd jord med grön mossa och gula tallbarr. Jag målade in mina skapelser i skogen. Ett till lager av självporträtt med naturen som fond eller famn.
Jag är mycket glad att jag fick möjlighet att arbeta i skogen och träffa alla människor kring RUM44, de som lever i dialog med skogen till vardags och tillfälliga besökare."
/Johan Suneson



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar